Jaa, ska väl försöka få ihop en förlossningsberättelse tänkte jag. Har inga journaler att läsa i så blir ur minnet! Och kan tillägga att innan detta så har jag haft minimala känningar hela graviditeten. Knappt en sammandragning.
På natten mot den 7 augusti börjar värkarna komma, vid ca 02. Dom känns men är inte så farligt. Det är ca 3 minuter mellan, och väldigt regelbundna redan här. Men som sagt så gör de inte speciellt ont så jag berättar bara för Stoffe att det börjar hända grejer men att han kan fortsätta sova och jag försöker göra detsamma. Men jag är alldeles för förväntansfull så jag kan inte sova 😍😂
Vid 5 ringer jag fl för att höra mig för lite bara, men dom säger att jag ska vänta tills det gör ondare och värkarna kommer ännu tätare.
Jag hoppar ner i ett bad! Ett långt bad. Går upp och lägger mig i sängen och kollar på tv en stund. Ska ringa mina föräldrar som ska ha grabbarna men vill vänta lite till och inte ringa för tidigt då det är söndag och det ändå inte är något akut.
Grabbarna åker väl dit runt kanske 9 och vi har ringt förlossningen igen och får komma in på en koll, bara för att se hur vi ligger till. För jag har ingen aning då denna förlossning är helt annorlunda mot sist.
Vi är väl där vid 10.30 och kopplas upp på ctg och allt det där. Öppen 3 cm men 1 cm av tappen är kvar. Jahapp.. Kan ju vara hur länge som helst kvar.. 😩
Förlossningen har ju inte ens startat. Aja! Bm sa iallafall att vi skulle gå och käka lite lunch och prommenera lite och se om det hände nått. Sagt och gjort. Jag fick dock inte i mig mycket. Man är inte skitsugen, för efter bm vart "där nere" och pillat fick jag ondare.. Efter ett par timmar går vi tillbaka för att kolla. Läget är oförändrat. SUCK! Vi får stanna kvar om vi vill. Ta ett bad osv. Men jag vill hem!
Vi åker hem. Får med mig citadon hem och ska tillbaka när smärtan blir värre och jag måste liksom andas mig genom värkarna.
Ligger i sängen hela eftermiddagen och runt 18 får Stoffe nog. Då ringer han förlossningen, jag tycker det är för tidigt. 😉
Vi är väl inne på fl runt 18.30 och kopplas ännu en gång upp på ctg innan nått mer görs. Vid 19 kommer dom och känner.
5 cm öppen på väg mot 6 cm och buktande hinnor.
YES, NU KÖR VI! Jag får byta om och vi får ett rum!
Det går ett par timmar och jag kämpar på. Vi är mest själva, dom tittar in hos oss ibland. Kollar lillens hjärtslag vid ett tillfälle, för jag blir inte uppkopplad på ctg inne på förlossningsrummet!
Annars är det rätt lugnt!
Skönt att vara i fred då jag har skapligt ont, men har gett mig fan på att klara detta utan smärtlindring!
Straxt innan 22 så känner jag att jag börjar få krystvärkar. Bm hade varit hos oss strax innan och då känt att jag var öppen 8cm.
Ringer på klockan och säger att jag har krystvärkar. Och känner igen och säger då att: nej men det är fortfarande bara öppet 8..
Jag ger mig inte å säger att det trycker ju på!!!
Bm bestämmer att vara med å känna "innuti" när jag får nästa värk och se om det trycker på. Det som händer då är att vattnet går. Det sprutar rakt ut och bm får snabbt flytta på sig med kommentaren: ja nu är det öppet 10 cm iallafall!! 😂 JAG SA JU DET tänkte jag.. 😆
Sen är det bara att köra så det ryker, push push push! Och 22.26 kommer världens finaste lilla prins till världen. Gapar och skriker direkt!!❤️
En snabb och smidig förlossning när den väl satte igång på riktigt!
Snabb för att vara förstagångs också sa bm! 😊 (räknas som det då grabbarna kom med snitt). Skönt!
Delad förstaplats som bästa dagen i livet 😍
7 december 2012
7 augusti 2016
❤️❤️❤️
